Det finns två huvudsakliga grunder för tvångsvård enligt LVU.

Miljöfallen (2 §): Vård ska beslutas om det finns en tydlig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas på grund av brister i hemmet, till exempel misshandel, utnyttjande eller bristande omsorg.

Beteendefallen (3 §): Vård ska också beslutas om den unge själv utsätter sin hälsa eller utveckling för en tydlig risk att skadas, till exempel genom missbruk, brottslighet eller annat socialt nedbrytande beteende. I vissa fall kan även den som fyllt 18 men inte 20 år vårdas enligt 3 §, om det bedöms lämpligare än annan vård och den vård som behövs inte kan ges frivilligt.

Barn och vårdnadshavare har rätt att vara delaktiga i utredningen. Ibland kan andra närstående involveras för att hitta hållbara lösningar. Om situationen bedöms vara så allvarlig att det finns en tydlig risk för barnets hälsa eller utveckling och vård inte kan ges frivilligt, kan LVU bli aktuellt.

Innan en ansökan om vård görs ska en läkarundersökning normalt genomföras, om det inte finns särskilda skäl att avstå.

I akuta situationer kan socialnämnden besluta att omedelbart omhänderta den unge utan att invänta domstolens beslut. Det gäller om det är sannolikt att den unge behöver LVU-vård och det inte går att vänta på ett domstolsbeslut, antingen för att den unges hälsa eller utveckling är i fara, eller för att utredningen annars kan försvåras. Om nämndens beslut inte kan inväntas får ordföranden eller en särskilt utsedd ledamot fatta beslutet, som sedan ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Beslutet om omedelbart omhändertagande ska skickas till förvaltningsrätten inom en vecka. Förvaltningsrätten ska pröva beslutet så snart som möjligt, normalt inom en vecka. Beslutet gäller omedelbart.

Om rätten godkänner omhändertagandet ska socialnämnden inom fyra veckor ansöka om LVU-vård hos förvaltningsrätten.

Det är förvaltningsrätten som beslutar om LVU-vård efter ansökan från socialnämnden. Ansökan ska bland annat beskriva den unges situation, familjeförhållanden, tidigare insatser, grunden för vårdbehovet samt barnets och vårdnadshavarens inställning. Ansökan ska också innehålla en vårdplan.

Ärenden enligt LVU ska handläggas snabbt. Om den unge är omhändertagen ska förvaltningsrätten avgöra målet inom två veckor från att ansökan kom in, med möjlighet till förlängning om mer utredning behövs.

Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i mål om vård, om det inte är uppenbart onödigt. Om någon part begär muntlig förhandling ska den alltid hållas. Parterna ska informeras om sin rätt att begära detta.

Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter, och om den unge inte gör det ska inställningen så långt möjligt klarläggas på annat sätt. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till den unges ålder och mognad. Den som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt LVU.

I mål om LVU-vård och omedelbart omhändertagande ska offentligt biträde förordnas för den unge och för vårdnadshavare, om det inte måste antas att behov saknas. Det innebär att du har rätt till ett juridiskt ombud som bekostat av staten.

Vården anses påbörjad när den unge, på grund av beslut om omedelbart omhändertagande eller vård, har placerats utanför sitt eget hem. Socialnämnden bestämmer hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. Under vårdtiden har socialnämnden samma ansvar som en vårdnadshavare för att den unges grundläggande rättigheter tillgodoses.

För unga som vårdas på grund av 3 § och som behöver särskilt noggrann tillsyn ska det finnas särskilda ungdomshem (SiS-hem).

Umgänge: Socialnämnden ska se till att den unge så långt möjligt får träffa sina föräldrar och vårdnadshavare. Om det behövs för vårdens skull kan nämnden begränsa umgänget eller besluta att inte avslöja var den unge befinner sig. Ett sådant beslut ska omprövas minst var tredje månad.

Regelbunden omprövning: Vid vård enligt 2 § ska socialnämnden minst var sjätte månad bedöma om vården fortfarande behövs. Vid vård enligt 3 § ska nämnden inom sex månader pröva om vården ska upphöra, och därefter göra en ny prövning minst var sjätte månad.

När LVU-vård inte längre behövs ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra. Vid vård enligt 2 § får vården inte avslutas förrän förhållandena i hemmet har förbättrats varaktigt och genomgripande. Socialnämnden ska noga förbereda den unges återförening med vårdnadshavarna.

Vård enligt 2 § upphör senast när den unge fyller 18 år. Vård enligt 3 § upphör senast när den unge fyller 21 år.

Om du är missnöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten. Kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om det inte är uppenbart onödigt, och alltid om en part begär det. Vissa beslut som socialnämnden fattar under pågående vård – till exempel om umgängesbegränsning eller var den unge ska bo – kan överklagas separat till förvaltningsrätten.