I brottmålsprocessen kallas den som blivit utsatt för brott eller på annat sätt drabbats av ett brott för målsägande. Som målsägande har man exempelvis rätt att anmäla brottet, lämna sin berättelse till polis, bidra med information under polisutredningen, delta vid en eventuell rättegång och begära skadestånd.
Man kan också ha rätt till ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är en advokat eller jurist som utses för att stötta och hjälpa den som utsatts för ett brott genom hela rättsprocessen. Målsägandebiträdets uppgifter är att ge juridisk rådgivning, föra målsägandens skadeståndstalan, förklara vad som händer i utredningen och rättegången samt ge stöd inför och under förhör och huvudförhandling.
Som målsägande har du dessutom rätt att önska en specifik advokat eller jurist som målsägandebiträde.
Advokaterna på Dahlbeck & Blomquist Advokater har lång erfarenhet av uppdrag som målsägandebiträden.
Kontakta oss så berättar vi mer!
UTSATT FÖR BROTT?
Här förklarar vi steg för steg vad som händer från anmälan till dess att en dom eventuellt vinner laga kraft – och framför allt vilka rättigheter du har längs vägen.
Har du utsatts för brott och vill veta mer om dina rättigheter? Kontakta oss för ett inledande samtal.
SÅ FUNGERAR BROTTMÅLSPROCESSEN – FÖR DIG SOM ÄR MÅLSÄGANDE
-
Målsägande är den mot vilken ett brott är begånget. Det innebär att du är målsägande om du är direkt berörd av det brott som utreds – oavsett om det handlar om ett våldsbrott, ett sexualbrott, ett fridsbrott eller ett brott mot din egendom.
-
Processen inleds normalt med att en polisanmälan. Polisen beslutar därefter om en förundersökning ska inledas. Under förundersökningen utreder polis och åklagare om ett brott har begåtts, hur det har gått till och vem som kan misstänkas.
Under förundersökningen anses du normalt inte vara part i rättslig mening, vilket påverkar din formella ställning och insyn i utredningen. Du har dock rätt att höras av polisen och redogöra för vad du har upplevt. Det förhör som hålls med dig kallas ett målsägandeförhör och utgör ofta central bevisning i målet. Du kan begära att få veta hur utredningen fortskrider.
-
En av de mest betydelsefulla rättigheterna du har som målsägande är rätten till ett eget juridiskt biträde – ett målsägandebiträde – som bekostas av staten.
När en förundersökning har inletts eller återupptagits ska domstolen under vissa förutsättningar förordna ett målsägandebiträde. Rätten gäller framför allt i följande situationer:
• Vid brott enligt 6 kap. brottsbalken, det vill säga sexualbrott, ska målsägandebiträde förordnas om det inte är uppenbart att du saknar behov av det.
• Vid brott mot person eller fridsbrott (3 eller 4 kap. brottsbalken) med fängelse i straffskalan kan biträde förordnas om det med hänsyn till din relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att du behöver det.
• Även vid andra brott med fängelse i straffskalan kan biträde förordnas om du bedöms ha ett särskilt starkt behov med hänsyn till dina personliga förhållanden och övriga omständigheter.
-
Förundersökningsledaren – polis eller åklagare – är skyldig att anmäla till rätten om du begär ett målsägandebiträde, eller om det annars finns anledning att förordna ett.
Du kan själv föreslå vem som ska förordnas som ditt biträde, och domstolen ska normalt utse den person du föreslår om den personen är behörig och det inte finns särskilda skäl mot det.
-
Målsägandebiträdet ska ta till vara dina intressen i målet och lämna stöd och hjälp till dig. I praktiken innebär det att biträdet:
• Har rätt att närvara vid alla förhör som hålls med dig under förundersökningen, och ska bevaka att förhöret går rätt till och att inga ovidkommande eller onödigt kränkande frågor ställs – och kan ställa kompletterande frågor.
• Förklarar hur utredningen och rättegången fungerar och hjälper dig att förstå din situation.
• Bistår dig med att föra talan om skadestånd (enskilt anspråk) om åklagaren inte gör det.
Målsägandebiträdet har rätt till ersättning av staten, vilket innebär att du inte behöver betala för biträdet på egen hand.
-
Om åklagaren bedömer att utredningen är tillräcklig och att det finns tillräckliga skäl att ställa den misstänkte inför rätta, väcks åtal genom att åklagaren skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Du ska underrättas om att åtal har väckts.
Som målsägande kan du vid detta tillfälle välja att biträda åtalet, vilket innebär att du inträder som part i ansvarsdelen vid sidan av åklagaren. Du kan också välja att enbart delta som målsägande i skadeståndsdelen. Ditt målsägandebiträde hjälper dig att ta ställning till vad som är lämpligast i din situation.
-
Vid huvudförhandlingen i tingsrätten kommer du vanligtvis att höras i ett målsägandeförhör. Även om du inte är part i ansvarsdelen är du ofta en central bevisperson i målet.
Under förhandlingen läggs all bevisning fram, förhör hålls med dig, den tilltalade och vittnen, och parterna presenterar sin syn på saken. Rätten meddelar sedan dom.
-
En viktig del av processen för dig som målsägande är möjligheten att få ersättning för de skador brottet orsakat. Åklagaren kan föra din skadeståndstalan i samband med åtalet, men om åklagaren inte gör det är det målsägandebiträdets uppgift att hjälpa dig med skadeståndstalan. Om du döms ha rätt till skadestånd och den dömde inte betalar kan du i många fall ansöka om brottsskadeersättning från staten.
-
Överklagande till hovrätten
Om du är missnöjd med tingsrättens dom har du rätt att överklaga till hovrätten. Överklagandet ska göras skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från domens datum.
Ditt målsägandebiträdes förordnande gäller som huvudregel till dess att överklagandetiden har löpt ut. Om åklagaren eller den tilltalade överklagar domen i ansvarsdelen kan målsägandebiträde förordnas även i hovrätten, och vid behovsprövningen ska rätten beakta bland annat om du ska höras och vilka frågor om enskilt anspråk som ska prövas.